Faktorsbostaden/herrgår´n

Faktorsbostaden, eller herrgår´n i folkmun, ser idag ut ungefär som den alltid gjort. T v syns Fredriks smedja.

Faktorsbostaden ligger på vägen upp mot Sågudden. Den byggdes 1896 i samband med att Bergsjö Ångsåg kom till. Fram till 1928 användes den för sågens räkning. Den vänstra ingången ledde till sågens kontor. Faktorsfamiljen disponerade större delen av huset med huvudingång från norr och veranda i söder. Den högra ingången användes av tjänstefolk.

Tre faktorsfamiljer hann bo i huset innan sågen lades ner. Far i huset var chef för sågen, frun basade över kök, matsal och salong, troligen med hjälp av en piga. Rummen var stora och ljusa, uppvärmda av fem kakelugnar, varav tre står där än idag.

Till köket fanns indragen vattenledning, men inget avlopp. Jordkällare fanns under huset.

I övervåningens båda gaveländar fanns s k spisrum och små alkover under taket. Här bodde en familj i varje alkov, man delade kök i mitten. Således bodde här fyra familjer i minimala utrymmen. Uppvärmningen var en vedspis i varje kök.

Flera uthus hörde till gården. Där fanns bl a vedbod, dass, lagårdsdel för ett par kor, och viktigast av allt, ett stall. På övervåningen i ett av uthusen hade kusken sin bostad.

Hästarna användes vid alla ärenden för sågen, men också för att skjutsa gäster från stationen till Sagaliden. Disponent Midling vid Hudiksvalls Trävaruaktiebolag, sågens ägare, tillbringade ju somrarna här.

Efter det sågen köpts av Iggesunds Bruk 1917 och lagts ner 1928 bodde sista faktorsfamiljen Ekberg kvar i huset ett antal år. När faktor Ekberg avlidit flyttade änkan till ”Nykasern på Knallen och 1939 uppläts huset så för finska krigsbarn. Olga Åsberg, lärarinna i Bergsjö som basade för Sagalidskolonin under somrarna, var föreståndare, anställd av Iggesunds Bruk.

Efter andra världskriget vet vi att huset på somrarna användes som semesterhem för trötta husmödrar.

1961, när semesterhemmen blev överflödiga, såldes huset till Olga Åsberg för 25000 kr och in flyttade hennes dotter med familj. Olgas barnbarn Ingela Hansson, som bor på Raviksvägen, har många minnen från bl a lek i de spännande uthusen.

Huset var till salu igen 1995 när Fredrik Thelin och Katina var på besök i trakten – Fredrik växte upp i Hassela. De blev förälskade i huset och beslöt flytta upp från Skåne, där de bodde då. Här fanns allt de kunde önska av livskvalitet, de ville ha stort hus för yrkesverksamhet och familj, natur inpå och möjlighet att ha djur.

Fredrik och Katina flyttade in 1995- 96, smedjan byggdes 1997-98. Till en början hade de får, höns och hundar. Idag har familjen tre barn; Hannes 12 år, Smilla 10 år och Orik som är 2 år. Husdjuren har inskränkts till en Grosser Schweizersennenhund som heter Mocca.


Finska krigsbarn och semesterhem

1939-1945 evakuerades 70000 finska barn till Sverige, en av de största förflyttningarna av barn som skett i världen. Anledningen var de finska krigen, främst mot Ryssland, under
den tiden. En svensk organisation, ”Hjälpkommittén för Finlands barn”, ordnade vistelsen i svenska hem för barn som ofta kom ensamma med en adresslapp runt halsen.

Barnen som kom till Högen hade tur, deras mammor var i de flesta fall med dem. Men en pojke på 12 år kom utan förälder och fick bo ensam i en av den små alkoverna i faktorsbostaden. Eftersom dessa inte var uppvärmda fick föreståndaren, som bodde i spisrummet intill, ha dörren öppen på natten, så han inte skulle frysa alltför mycket. Detta berättar Ingela Hansson, dotterdotter till föreståndaren Olga Åsberg.

Gustav Öhrn borta på Örnjantesvägen minns att han som barn deltog i skidstafett mellan Sverige och Finland på täkterna runt Högen. Sverige vann, kanske tack vare bättre utrustning.

Huset i Högen blev semesterhem på 1950-talet, men semesterhemsrörelsen startade egentligen redan under 1930-talet. 1938 lagstadgades om 2 veckors betald semester. Folkrörelserna startade vandrarhem, de fackliga organisationerna drev redan tidigare frågan om semesterhem för husmödrar och staten gick på socialdemokraternas förslag in med bidrag till resor utöver kostnaden 5 kr för husmödrarna. Från 1946 bidrog stat och
landsting också med driftskostnader för anläggningarna. Pengar till driften kom också ofta in via försäljning av s k semesterhemsblommor.

Husmödrar på semesterhemmet i Högen runt 1950. Gårdskarlen Alfred Lundvall t v, längst t h föreståndaren och bredvid Lundvall en anställd.

Husmödrar på semesterhemmet i Högen runt 1950. Gårdskarlen Alfred Lundvall
t v, längst t h föreståndaren och bredvid Lundvall en anställd.

1951 lagstadgades 3 veckors semester och 1963 4 veckors. Då var tiden mogen att avveckla semesterhemmen. På 1960-talet förändrades samhället radikalt, familjerna hade råd att åka på semester tillsammans och semesterhemmen blev kursgårdar och konferenslokaler.

Runt huset i Högen fanns under lång tid Alfred Lundvall, hustomte både på Sagaliden och i faktorsbostaden. Han skötte fastigheterna åt Iggesunds Bruk, hade stora köksväxtodlingar och försåg både barnkolonin på Sagaliden och hemmet i herrgå´rn med grönsaker, frukt och bär. De många svartvinbärsbuskarna plockade han rena på eftersommaren. Bären skickades i gula emaljhinkar till Kölsjön, där Olga Åsberg tillfälligt arbetade. Hon kokade saft till nästa års koloni, att förvaras i herrgår´ns matkällare under huset.

Husmödrarna skulle vila sig och njuta av de korta veckorna borta från barn och hushåll. Att de verkligen njöt finns dokumenterat: ” tänk att få vakna utvilad och gå ner till en lagad frukost”!

Gudrun Wikén, 2009

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *