Skolan

Utanför skolan med lärare Maria Liljeqvist

Utanför skolan med lärare Maria Liljeqvist

Kung Karl XIV Johan införde år 1842 obligatorisk folkundervisning. Från början var det svårt att få skolplikten att fungera. Undervisningen skedde ute i gårdarna och skolbänkar ordnades med bockar och bräder. Det fanns få utbildade lärare, förutom klockaren och sedan folkskolläraren fick andra läskunniga (soldater, hantverkare eller ”mostrar”) hjälpa till med undervisningen. Alla föräldrar var heller inte så noga med att skicka barnen till skolan, barnen behövdes i arbete.

Landstingen anställde under 1860-talet folkskoleinspektörer för att se till att det fanns bra lokaler, material och undervisning. Detta ledde till att skolbyggandet satte fart i landet. Fler och fler små skolor byggdes, skolskjutsar var det ju inte tal om, så skolor byggdes där barn fanns. Så fanns det t ex 1925 folkskolor i 17 byar i Bergsjö, en av dem skolan i Högen. Lärarna på landsbygden var ofta ambulerande under de här tidiga åren, en lärare skötte undervisningen i flera skolor, man kunde t ex läsa i perioder.

Högens skola började byggas samtidigt som sågverksbyggandet kom igång. Fastigheten Högsskolan Nr 1 finns registrerad i lantmäteriets fastighetsregister som köpt av Bergsjö kommun 1898. 1899 fick kommunen lagfart på tomten och skolan startade. Betygskataloger finns bevarade från detta år. Nuvarande ägarna Lasse Gradin och Kristina Jernberg har vid renovering hittat datumet 29/4 77 på timmerstommen och namnen Erik Söderlund och H Hjelm, båda från Kitte. Förmodligen användes begagnat virke till byggandet, något som var vanligt. Det som setts av timmerstommen visar på att ett gediget och rejält arbete har gjorts.

Anna Sofia Jacobsson var lärare de första åren. Hon flyttade 1903 och efterträddes av Karin Elin Söderblad. 1908 flyttade även hon och nu kom småskollärare Elisabeth Jansson, som fortfarande arbetade på skolan i slutet av 30-talet. Hon gifte sig med handlare Wadin ”på boa”, honom hade hon lärt känna då hon var lärare i Ingesarven. Maria Liljekvist var ännu en långlivad lärare i Högen, hon var folkskollärare, liksom Serafia Andersson, som var lärare i både Ingesarven och Högen. Senare tiders lärare och tongivande i byn var Lilly och Helge Nilsson.

Reglemente

I ett förslag till reglemente för Bergsjö Skoldistrikt från 1895 ser vi den detaljreglering som gällde skolan vid denna tid. Naturligtvis reglerades skolgång och skolår precis som idag, men man får också veta precis vad man skulle undervisa om i de olika ämnena. Barnantalet fick inte överstiga 60 i folkskolan (med en lärare) och inte 40 i småskolan. Läsdagar var 190 för fast skola, 6 dagar i veckan. Först på dagen var det morgonbön och psalmsång, gymnastik skulle man ha på matrasten och inte räkna in i tiden man var i skolan.

Giltigt förfall var bara sjukdom, någon sjuk hemma eller att man inte hade kläder och skor att gå till skolan i. Var det sådant oväder att man inte kunde ta sig till skolan kunde det gå för sig att stanna hemma.

Lärarnas roll detaljreglerades också; det skulle vädras och bokföras, åthutas och hållas i Herrans tukt och renlighet. Mildhet skulle användas med de felande, men aga fick förekomma – då man måste.

I skolsalen 1915-16 med lärare Elisabeth Wadin

I skolsalen 1915-16 med lärare Elisabeth Wadin

Småskolan flyttades till godtemplarlokalen i byn när barnen blev för många, folkskolebarnen undervisades t o m sexan i skolhuset. Protokoll från skolstyrelsen i Bergsjö Kommun visar bland annat att det 1932 ordnades en skolkökskurs, s k fortsättningskurs, för flickorna från skolorna i Högen, Ingesarven och Söderåsen. Kursen hölls i Ingesarven och var på sex veckor.

1933 diskuterade skolstyrelsen vattenfrågan för Högenskolan. Runt detta årtal byggdes också nytt uthus med vedbod och dass till skolan. Margot Danielsson berättar i en krönika i Bergsjöbygden om gamla skolminnen ”..Kan än idag känna lukten av färskt virke när vi invigde och besökte ”huset” som det kallades på den tiden”.

Skolhuset

Skolhuset bestod av en lärosal med omklädningsrum. I det senare åt man sin medhavda
matsäck, mest smörgåsar och mjölk, möjligen kalla pannkakor. Salen värmdes upp med vedkamin. Ingång till skolavdelningen fanns från landsvägen. Utbyggnaden mot nuvarande vägen gjordes 1938, enligt Hilding Larsson, som var med. I den norra delen av byggnaden var lärarbostaden inredd med två rum och kök samt tambur. Senare inreddes även ett rum på vinden. Ingången till bostaden fanns på östra långsidan av huset.

När påbud kom om bespisning i början på 40-talet åt man först hos Jon-Anders Maria i röda huset mittemot skolan. Bespisningsbarack uppfördes senare på den södra delen av skoltomten.

Med sågens nedläggning 1928 förändrades byns liv. Skolan fanns kvar ännu många år, men 1957 hade barnunderlaget blivit alldeles för litet och skolan lades ner och såldes till privatperson.

Småskolan i Godtemplarhuset 1929 med lärare Lisa Wadin

Småskolan i Godtemplarhuset 1929 med lärare Lisa Wadin. Längst fram: Gunvor Rosell, Edith Bergqvist, Milly Persson, Elsa Forslin, bakom Edith: Sven Lindh, bakom Elsa: Britta Nilsson

Materialet är hämtat från Livet i Högen

Skolverksamheten

När skolan stod klar 1899 blev den första lärarinnan Anna Sofia Jacobsson som tjänstgjorde här fram till 1903. Efter henne anställdes Karin Elin Söderblad som 1908 flyttade till Gotland. Efter att tidigare ha tjänstgjort i Ingesarven kom nu Elisabeth Jansson hit. Hon kom att arbeta här och senare i Älgered i många år.

Vid det laget hade Jonas Wadin öppnat handelsbod i Högen (dock inte byns första). Han och Elisabeth gifte sig och fick småningom dottern Birgit. Lärarinnorna hade bostad på skolan men fru Wadin flyttade förstås hop med sin man på ”boa”.

När barnantalet växte anställdes ytterligare en lärarinna, Maja (Maria) Liljeqvist. Hennes far hade varit organist och klockare i Bergsjö så Maja var en s k ”återvändare”. Hon sägs ha varit sträng och inte särskilt omtyckt av barnen. Här fanns dock undantag.

Från början sägs det ha varit varannandagsläsning för barnen – yngre ena dagen och äldre den andra. 1925 fick de äldre och fru Wadin flytta till godtemplarhuset (där Edith och Thord Jonsson nu har sommarstuga). När barnantalet åter sjönk fick fru Wadin börja tjänstgöra i Älgered. För att ta sig dit tog hon 1938 (57 år gammal) körkort. När hon for hem från jobbet fick några av Högens ungar som då gick i storskolan i Bergsjö (bl a Gustav Öhrn) lift hem.

I backen på andra sidan vägen ligger ett rött hus uppe på höjden. Där hade JonAnnersas Maria skolbespisning på 1940-talet. Hon och Emma Dahlgren skötte också städningen 1927 enl August Tunstedt (tidigare ägare till det som nu är Raviks gård och detaljrik
dagboksskrivare). Tidigare, 1921, hade originalet Palm-Willes mor, Anna Greta Palm, den sysslan. Runt 1950 byggdes en liten barack söder om skolan för bespisningen. Där utfodrades barnen av grannfrun Agda Söderberg.

Högens sista lärare var Helge Nilsson och hans fru Lilly. Helge var ledare för Bergsjö spelmanslag och hembygdsföreningens ordförande. Dessutom hade han en kör i Högen med som mest ett 40-tal aktiva. Tillsammans med August Thunstedt och handlar Eriksson var han med och bildade Högens ännu fungerande samhällsförening.

Inger Lindh, 2005

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *